vågade

säga i från att jag inte orkade ha någon kontakt med Honom..vågade lyssna på mitt inre..var fruktansvärt jobbigt och ångestfullt innan , men vad skönt!

Han undrade varför jag inte ville prata…om det berodde på de 2 skälen som jag nämnt tidigare… känns precis som jag skäms att jag reagerade på det att jag överreagerade, men vet det innerst inne att jag blv ledsen och sårad.Kanske därför jag drar mig undan i mitt skal, vill inte prata vill inte träffas en stor klump i magen! Min syster sa till mig i dag; Du kom i håg hur ledsen du var du var faktiskt ledsen på riktigt ignorera inte det! Tid är viktigt låt tiden hjälpa dig…är rädd att det vi hade är borta, tilliten intimiteten som vi hade kanske har försvunnit!?

Kanske är det så att vissa människor passerar i mitt liv för att ge något sätta spår för att sedan försvinna…och kanske är det just det att tiden hjälper mig att inse det!

funderingar om natten

Har man närvaro är man lyhörd har man närvaro så har man också kontakt m sig själv. Det är mitt ansvar att älska mig själv ingen annans…ord sagda av Peter Settman som är så sanna och betyder mycket för mig som jag kommer ta med mig när jag bara skriker efter att bli älskad så där förtvivlat och desperat; Älska dig själv först! Är på god väg men har en lång kantig väg att vandra,,,

så låga tankar om mig själv

att jag inte trodde att han skulle höra av sig och så gjorde han det!Blev förvånad och lite besviken då han låtsades som inget hänt utan bara sa att han hade det bra i solen och ville säga hej…jag skickade ett trött sms att ”va kul att du har d bra jag och hunden har skadat våra högra framfötter…vet egentligen inte vad han ville om han saknade mig eller bara ville bli bekräftad…ja ja tiden får utvisa vad han vill och vad jag egentligen känner eller vad han betyder för mig…känner mig ganska tom och vill bara sova försvinna ett tag…

KUNLLA

och alla blir nyfikna vad ville hon egentligen skriva…hihi att fela med ord är kul och gör människor konfunderade!

Har så mycket jag skulle vilja diskutera men så mycket slagg har kommit emellan såsom separation förföljelse sorg sjukdom…men nu, nu ska jag börja få mina tankar funderingar kring vårt samhälle i cyberspace!

Varför människor är så upptagna av sig själva att man glömmer bort medmänsklighet och miljön! Plocka upp efter dig själv och skit i andra…hur långt kommer vi med det tankesättet?Jag försöker att visa medmänsklighet och tänka på vår miljö men det är fasen inte lätt!Till exempel jag sopsorterar maniskt…men så kommer Renova och då ja då blandas allt i samma pott…känner mig lite lurad!

Medmänsklighet kan man ju visa på många sätt men så många är ju så stressade och rädda att hjälpa någon främmande!Så upptagna av oss själva!Är det ett bra samhälle? Nej tycker jag inte ur den aspekten! Vi är bra på mycket men inte det tyvärr….Men jag ska fortsätta prata hjälpa människor och visa dom som inte vågar att det är inte så farligt och att man faktiskt får något tillbaka som är stort  och oförglömligt ett möte en gärning!

Borta ur mitt liv…

är han och jag kan inte göra ett dugg åt det…jag har släppt taget och och just därför är det helt tyst! Borde det inte säga mig något?MEn saknar honom hans röst hans blick hans leende han närvaro hans tankar om sina möten med människor och livet precis som jag…mitt hjärta värker allt annat är lögn…måste måste hålla mig att INTE  ringa!!!fast vad skulle jag säga vad finns att säga???JAg vet inte…jag får ju inte  något gensvar eller inte det jag vill! Tänker han på mig finns jag för honom?Eller cruisar han runt i Europa och krossar fler hjärtan?Nej tror jag inte eller vill inte att det ska vara så! Måste bara släppa honom och kommer han tillbaka ja då är han den själsfrände ajg trodde han var men tiden, tiden får ge svar!!!´Finaste Du hoppas du har det bra, ville inte dig något ont!!!

Tjejer rockar bäst

Nu torkar jag tårarna va fan d e sommar och jag mår bra trots fotinfektion sorg….vi ska myyysa med vin mat muuums!Orkar inte vara ledsen uppmed hakan och lev!!!Vi har bara ett liv så enjoy it

Sjukdom tårar sorg

USch allt ska komma på en gång så är det bara av någon anledning..i går fick jag åka in akut till dktorn pga av ett litet litet sår på foten(hö!!!!) och 39 gr feber..som svullnade upp och röda strimmor började framträda så jättedos antibiotika och en förmaning att du som är sjuksköterska borde veta bättre hrmf men med en viss glimt i blicken…så nu haltar jag fram 35 år lite symboliskt tycker jag!

På kvällen börjajde min älskling att halta på höger framben ja ni läste rätt hö och gnydde .HAn låg tätt tätt intill mig hela natten och imorse kunde han endast gå på 3 ben…så i väg till djursjukhuset …satt och grät på vagnen och ahn gnydde! Väl där fick  han undersökas sederas(lugnande medel) och röntgas…kändes som han var död låg helt hjälplös på golvet och bara stirrade rakt fram var helt däckad när jag skulle lyfta upp honom…trodde inte att han skulle väcka så starka känslor hos mig, fick en sorts inre panik…Röntgen visade en rejäl sträckning på ledbandet;ordination vila och endast ut m koppel 5 minuter..låter enket men inte för en kille på 7 månader som håller på att upptäcka livet och bara älskar att springa och busa…NU är vi äntligen hemma jag haltar fram och han efter!!!Vilken syn;)

En fråga som aldrig blev besvarad

ställde en fråga till honom som jag ville ha ett svar på …saknar du mig???Inte ett ljud…sedan kom min födelsedag inte ett ljud…han som var så stolt över att han visste vilket datum det var…han glömde mig jag finns inte i hans medvetande, i hans viktigaste sfär!Skickade ett mess dum som jag var…och han ringde i samma sek som jag tryckte på send…jag svarade inte han sjöng och skrålade hysteriskt och avslutade med jag har inte glömt dig…blev arg skickade ett mess som sa: skit på dig!!! BArnsligt men jag har liksom inget att förlora…fan jag vill inte bli bitter och inte våga lit apå folk!!!Men han d var ju han som har vänt upp och ner på mitt inre och sedan sticker han, får man göra så???

Kvällen var fasntstiskt mysig med många fina vänner släkt på stammisrestaurangen, MEN som sagt ville så gärna att han skulle komma i håg mig att jag betydde något…

Talade in ett långt meddelande till honom i natt att han inte skulle höra av sig att jag egentligen inte ville ge honom dåligt samvete, men att jag var ledsen och sårad! Tyckte det var bäst att han inte hör av sig innan han åker på sin roadtrip fredagen den13!!!<det gör ont men han tar för mycket kraft och fokus från mig och jag får tyvärr inte så mycket tilbaka längre ajajaj vad d gör ont i hjärtat…Men är glad att jag vågar reagera och förlora någon!Spel väntan är inte något för mig livet är för kort!!!JAg gråter både på insidan och utsidandet känns helt rätt att regnet faller ner…glad att att jag bor här!Åhh Gothenburg I love U….

Att släppa taget….

om någon är svårt och känns väldigt konstigt, som att hålla något hårt i sin hand och försiktigt försiktigt öppna den och veta att den kommer försvinna i väg….men att den kan komma tillbaka kanske inte på en gång men någon gång!

Kanske är det just det att släppa något och inte ge upp hoppet om att en person kanske kommer tillbaka om det är meningen…eller när man själv är redo att möta den personen!!!

Vad jag saknar honom!!!

Mitt hjärta öppnades och jag la ner garden

]FAn vad skrämmande när någon verkligen verkligen ser rakt in i en…jag försökte streta emot men kunde inte jag kapitulerade och grät inombords så on men så befriande…som en pil rakt in in i hjärtat på precis den punkt som ingen vidrört innan,,,,den har legat och värkt…reagerade kraftigt med frossa och fullständig inre kaos…efteråt som sagt en befrielse och att nu blir jag aldrig som förr igen fast på ett positivt sätt starkare och mer säker på mig själv

Han kapitulearde också och jag fanns där också för honom och tog emot honom han försvann in i ett sorts töcken blev okontaktbar och rädd

Mina käsnlor för honom är starka men opreciserade,,vi är båda inne i en period där vi genomgår stora förändringar och varken han eller jag vet nog var vi hamnar och vilka vi kommer bli…men är glad att han lyckades öppna mitt hjärta och jag, jag är inte rädd mer