]FAn vad skrämmande när någon verkligen verkligen ser rakt in i en…jag försökte streta emot men kunde inte jag kapitulerade och grät inombords så on men så befriande…som en pil rakt in in i hjärtat på precis den punkt som ingen vidrört innan,,,,den har legat och värkt…reagerade kraftigt med frossa och fullständig inre kaos…efteråt som sagt en befrielse och att nu blir jag aldrig som förr igen fast på ett positivt sätt starkare och mer säker på mig själv
Han kapitulearde också och jag fanns där också för honom och tog emot honom han försvann in i ett sorts töcken blev okontaktbar och rädd
Mina käsnlor för honom är starka men opreciserade,,vi är båda inne i en period där vi genomgår stora förändringar och varken han eller jag vet nog var vi hamnar och vilka vi kommer bli…men är glad att han lyckades öppna mitt hjärta och jag, jag är inte rädd mer
